En egen måne..
"Jag vill ha en egen måne, jag kan åka till
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig."
Jag har alltid klarat mig på egen hand, är inte den som ber om hjälp men idag gör jag det.
Att se in i ett barns ögon så fulla av förtvivlan..
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig."
Jag har alltid klarat mig på egen hand, är inte den som ber om hjälp men idag gör jag det.
Inför starten av vårt musikprojekt Spela för Livet
flyttade jag om några ord i Ted Gärdestads fina Jag vill ha en egen måne,
jag tycker att den texten så fint och enkelt förklarar den förtvivlan som
man känner när Migrationsverket ger avslag.
För det är inte bara personen som plötsligt måste lämna tryggheten,
skolan, sin framtid som lider.
Det gör vi, deras vänner med.
Vi spelade och sjöng tillsammans igår,
efteråt får jag veta att orden betyder mer än jag först trott.
En person som kommit att betyda så mycket för mig och min familj,
en så starkt lysande stjärna,
som övervunnit så många hinder,
som kämpat så enormt,
lärt sig språket,
kommit in i samhället,
gjort mer än vad man kan begära av ett BARN.
Har fått ännu ett avslag.
Ett ensamt barn i ett främmande land utan sin mamma,
där människor talar ett språk du inte förstår,
lever i ett samhälle som skiljer sig totalt från det du vuxit upp i.
Måste nu ensam slåss för att få en chans till en framtid.
För honom finns inget i hans hemland.
Ingen familj, ingen släkt, inget jobb, ingen chans till att fortsätta skolan,
inga valmöjligheter, inga drömmar.
För ett år sedan var han välkommen,
då gav vi honom mat, husrum, skolgång
lät honom börja drömma om en framtid i fred & trygghet.
Så fyller han 18 år och vi tar tillbaka ALLT vi gett honom,
alla timmar han lagt på att lära sig svenska,
alla timmar som de otroliga pedagogerna i vår kommun lagt på
att lära honom vårt språk, vår kultur..
BORTKASTAT
Alla vänskapsband som knutits, bryts.
För nu är han 18 år och bedöms kunna klara sig själv.
Skulle du skicka DIN 18 åring ensam till ett land där det dagligen
sprängs bomber, där ditt barn riskeras att kidnappas, misshandlas,
dödas..?
SÅ många har hört av sig och tackat för julkonserten,
hur sången, musiken, talet från våra fina killar
berört och i vissa fall förändrat synen på ensamkommande.
SÅ många har redan hört av sig och vill försäkra sig om att
det blir julkonsert även nästa år.
Men i december finns de kanske inte kvar i Sverige.
Då har vi förlorat några av de starkast lysande stjärnorna jag stött på,
vår kommun har kanske förlorat personer som JAG VET
skulle kunna göra SÅ mycket för oss.
Jag skulle ju i framtiden få skryta - Ja tänk att jag jobbat med honom!
Inte ligga vaken på nätterna och undra om han fortfarande är i livet,
vad som hände honom sedan..
SÅ NU BER JAG OM DIN HJÄLP
Snälla säg ifrån!
Skriv brev, gör namninsamlingar, skriv på upprop, demonstrera,
kontakta alla som kan på något vis hjälpa, och få ett stopp på dessa utvisningar av BARN till Afghanistan!
Kontakta gärna mig om du har tips på VAD vi kan göra eller om du vill hjälpa till!
det gör ont ända in i märgen.
"- Anna, jag vet inte vad jag ska göra, jag tror inte det finns någon chans för mig"
Vad svarar man på det?
Så snälla se inte bort,
reagera innan det är försent.
Slutligen bjuder jag på Ted Gärdestads ord,
Kan du förstå två våta kinder,
de torkar lika snabbt igen
Man rår ej för att tårar rinner,
när man har mist sin vän.
Jag vill ha en egen måne, jag kan åka till
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
Du tror du vet hur allt ska vara,
du vet när allting passar sig
Utom när jag ska förklara,
hur jag känner mig.
Du bryr dig inte om mig mera,
och det har tagit mig så hårt
Du kan väl aldrig acceptera,
att någonting är svårt.
Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag till allting ordnat sig.
Där kan jag glömma... jag måste lämna dig
de torkar lika snabbt igen
Man rår ej för att tårar rinner,
när man har mist sin vän.
Jag vill ha en egen måne, jag kan åka till
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
Du tror du vet hur allt ska vara,
du vet när allting passar sig
Utom när jag ska förklara,
hur jag känner mig.
Du bryr dig inte om mig mera,
och det har tagit mig så hårt
Du kan väl aldrig acceptera,
att någonting är svårt.
Jag vill ha en egen måne, som jag kan åka till
Där jag kan glömma jag måste lämna dig,
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag tills allting ordnat sig.
Jag kan sitta på min måne och göra vad jag vill
Där stannar jag till allting ordnat sig.
Där kan jag glömma... jag måste lämna dig
